Resor med V

Guatemala, Belize, Mexiko

Guatemalas blå smycke

Lago de Atitlán

Från Antigua åker vi mot nordväst tills vi når Guatemalas blå smycke, den skimrande Lago de Atitlán, omgiven av perfekt koniska vulkaner. Här ska vi fira nyår vid en isolerad lodge inte långt från huvudorten Panajachel. Hit kommer man bara med båt.

FRÅN EN BRYGGA I PANAJACHEL...
...TILL BRYGGAN I LA FORTUNA...
...VID STRANDEN AV SJÖN...
...OCH HÄR SKA VI BO!

La Fortuna de Atitlán heter stället som bara har fem cabanas hängande på en brant sluttning. Vårt hus är supertrångt och här får bara en säng plats, men det finns en liten terass att sitta på utanför dörren. Badrummet har himlen som tak, vilket är härligt utom när det regnar förstås. 

Vi flaggar in passagerarbåten för att se oss om. Första utflykten går rätt över sjön, till Santiago. Evert Taube beskrev det som en otroligt fattig indianby, men i vår tid är det en liten stad med ganska hektiskt liv, försäljare och restauranger, och naturligtvis en myllrande marknad. Inslaget av västerländska hippies är betydande.

Kolla också de speciella byxor som de äldre männen bär, de är typiska för Santiago.

Strax intill marknadsplatsen ligger kyrkan, och där ser vi folk i märkliga dräkter samlas. När vi går närmare ser vi i den öppna kyrkporten en träskulptur av en man i stor mexikansk hatt och med ett svärd i hand. Framför honom står en grupp män och sjunger en hymn.

Detta är helgonet Santiago och ett exempel på den totala sammanblandning av katolsk kristendom och indiansk andetro som existerar här, där större delen av befolkningen är mayaindianer.

Nu börjar en procession där helgonet bärs runt i staden. Eller rättare sagt dansas runt, ett svängigt band går med i processionen och spelar glada valser. Helgonet svajas från sida till sida.

Det här är ett exempel på den märkliga sammansmältning av mayaindiansk andetro och den spanska katolicism som man finner i de mayadominerade delarna av Guatemala. Santiago är naturligtvis inget riktigt katolskt helgon, men han tillbes som en sådan, med procession och allt.

En annan märklig och populär filur, som ofta framställs som en stilig man med tjusig kostym är “Maximo”. Han säljs i olika varianter på flera ställen på marknaden och han kan vara en mäktig allierad, även om man inte alltid kan lita på honom. En annan Maximo i naturlig storlek härbärgeras hos en familj i staden för ett år i taget. När han byter bostad hålls en högtidlig ceremoni.

Vi fortsätter med båt till den ökända “hippieshålan” San Marcos, där vi traskar omkring lite mållöst bland organiska caféer, yogainstitut och allsköns märkliga drogrelaterade företeelser. 

Lite djurliv vid Lago Atitlán, en ekorre troligen av arten Scurus Aerogaster (har inget svenskt namn) har hittat ett smaskigt fikon:

Nästa utflykt går inte över vattnet, utan på land, upp i bergen norr om Lago Atitlán till staden Chichicastenango. Där är sammanblandningen av katolicism och mayaindiansk andetro som vi såg i Santiago ännu mer framträdande. Följ med oss dit!

Lämna en kommentar