Vi delar den här stunden vid de gamla tempelruinerna med en hel del andra turister, men det är en lugn och andäktig stämning som råder. Tyvärr hindrar en molnbank solen från att bryta igenom med sina första strålar, men vi får i alla fall bilden med den uppochnervända Angkor Vat i dammens spegelbild.
Man vet inte exakt när Angkor Vat och staden intill, Angkor Thom byggdes, men det anses allmänt att det var under kung Suryavarmans regeringstid på 1100-talet (e. kr.). Det byggdes som ett hinduistiskt tempel tillägnat guden Vishnu, men senare omvandlades det till en buddhistisk helgedom. Ett inte helt okontroversiellt beslut att döma av de buddhastatyer som står kvar med huvudena avslagna.
Området vid Angkor Vat består av en stor omgivande vallgrav, en hög mur och därinnanför huvudtemplet med fem torn innanför en fyrkant av långa gallerier. Galleriernas ”baksidor” är täckta av vackra och livfulla reliefer som illustrerar hinduiska myter och kunglig historia.
Överallt i templet hittar man reliefer föreställande unga barbröstade kvinnor. Det är så kallade ”apsaras”, nymfer eller tempeldansare som har en slags gudalik status inom hinduismen. De är vackra och förföriska och dansar utmärkt. Många av apsara-relieferna bär spår av att ha blivit vidrörda, något som numera är förbjudet efter det har gett relieferna en slags glansig yta. På apsaras är det tydligt vilka delar som är mest vidrörda…
Angkor Vat övergavs mer eller mindre på 1500-talet och djungelns växtlighet tog över. Men redan för hundra år sedan började man restaurera templet och arbetet har fortsatt in i modern tid.
Strax norr om Angkor Vat ligger Angkor Thom, en kunglig stad som kung Jayavarman VII byggde. Här finns flera tempel, mest berömt är Bayon där alla torn bär kungens ansikte som tittar åt alla väderstreck. Totalt finns 200 ansikten här.
Angkor Vat övergavs mer eller mindre på 1500-talet och djungelns växtlighet tog över. Men redan för hundra år sedan började man restaurera templet och arbetet har fortsatt in i modern tid.
I Angkor Thom, staden intill, finns byggnader som är så skadade av träd att de inte går att reparera. Det mest berömda är Ta Promh, som var kulissmiljö i filmen ”Lara Croft – Tomb raider.” Där ser det ut som om aliens invaderat. Men det är ett träd som kallas ”spong” som utvecklar långa och tjocka rötter som spränger väg genom stenen.
I en liten oansenlig byggnad i utkanten av Siem Reap hittar vi något vi drömt om att få uppleva i flera år. Här finns ”hjälteråttorna”, små gnagare som tränats till att hitta de livsfarliga rester av krigen, nedgrävda minor och gamla bomber som fortfarande lemlästar och dödar folk, särskilt barn. Råttorna, gambianska jättepåsråttor, är mycket snabbare och mer precisa när det gäller att lokalisera explosiva föremål än andra metoder som till exempel metalldetektor, som även ger utslag för vanligt metallskrot.
Det var belgaren Bart Weetjens som kom på att den här råttan, som är i stort sett blind i dagsljus men har enastående känsliga luktorgan, skulle kunna användas i minröjning.
Hur det går till ser ni i klippet nedan. När råttan sniffat upp ett explosivt föremål klickar tränaren med en metallmoj och råttan går iväg för att få en belöning.
I Kambodja som har stora områden med landminor och dessutom mängder med odetonerade bomber från tiden för Vietnamkriget har jättepåsråttorna hjälpt till att rensa upp stora områden sedan 2014. De kallas av förklarliga skäl för hjälteråttor och de har även kunna tränas upp att hitta tidiga stadier av tuberkulos hos människor. De är verkligen små hjältar!
Själva staden Siem Reap som alltså är utgångspunkten för att besöka Angkor Vat och Angkor Thom, är en lite anonym småstad men med inslag av turistfällor. En sådan är ”Pub Street” en bred gågata som med intilliggande kvarter mest liknar något som lånats in från Bangkok. Vi passerar den bara när vi går hem ifrån Embassy, systerrestaurangen till Sombok i Phnom Penh. Lika lysande bra, med en aningen annorlunda profil.
Här är några avslutande bilder från Siem Reap:
Detta är sista delen av tre som beskriver vår resa i Sydostasien. För att läsa mer om de tre ländernas dramatiska, och till viss del likartade historia, gå hit.
