Edit Template
Edit Template

Vilka är vi?

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och har tidigare varit journalist på Sveriges Radio och SVT, men är numera glad pensionär. Och ”V” som jag reser med är min älskade hustru och bästa tänkbara ressällskap, Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och se annorlunda miljöer och folk. I flera år har vi nu rest omkring i Asien, Afrika och Latinamerika, och såklart också i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen i dessa upptäcktsfärder.

Ibland hamnar vi i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men ibland också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller Goas sandstränder. Allt ni möter i bloggen är vad vi sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt – varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi – resa rätt ut i den vida världen. Hoppas ni vill följa med!

PS. På aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, städer och människor.

Vill ni komma i kontakt med oss? Maila till:

info@resormedv.se

Edit Template

Fler resultat…

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Search in pages

Resor med V

Guatemala & Belize

Resor med V

Guatemala & Belize

Edit Template
Edit Template

I den övergivna megastaden

Tikal

Nu är det äntligen dags för  oss att möta Tikal. Staden som en gång var den allra största i denna del av världen. Den grundades ett par hundra år före Kristus och övergavs knappt tusen år efter Kristus i den märkliga civilisationskollaps som alla mayasamhällen genomgick vid den tiden. Ingen vet varför det skedde men troligen låg klimatförsämring och en samtidig försörjningskris bakom.

Mayafolken lämnade sina städer för att söka sin framtid var och en på egen hand. Och det var långt innan spanjorerna anlände.

Tikal som främst var ett religiöst centrum var ett par mil rätt över, en enorm stad. Man tror att upp till 200 000 personer bodde här. Templen som ligger utspridda på en stor yta byggdes av olika kungar för att hylla sig själva. Det är massiva pyramidliknande konstruktioner av huggna kalkstensblock sammanfogade med en slags kalkcement.

Nedanför varje tempel, på en plaza står ofta en rad stenar där kungar försedda med jaguarpälsar, spiror och huvudprydnad är avbildade. Man kan ibland se en bunden man vid kungens fötter och då handlar det om människooffer eller avrättning av fångade fiender. Indianerna var inte alltid så snälla.

Vi går upp långt före soluppgången och traskar i mörkret genom den tysta skogen. Ficklamporna riktas mot marken där rötter som korsar stigen hotar att sätta krokben för oss. Efter ca 20 minuter kommer vi fram till en serie trappor som för oss nästan hela vägen upp till toppen på tempel nr 4. Vi slår oss ner på de översta trappstegen och väntar in soluppgången och lyssnar efter ljud från den vaknande djungelns.

Så plötsligt syns orangea strimmor över skogen, ånga stiger från träden och avgrundsvrål börjar stiga från alla håll. Vrålaporna har vaknat.

Vi bor alldeles intill ingången till Tikal, på ett ställe där många av skogens djur kommer och letar efter mat. Vi ser spindelapor, näsbjörnar (video längst ner), agouti, en mindre släkting till kapybaran, färgskimrande arguskalkoner och tukaner alldeles vid hotellet.

Till sist en film med en stor flock pigga näsbjörnar som letar mat mitt bland besökarna i Tikal. De är nästan helt orädda, men bryr sigknappast alls om oss, helt koncentrerade på att hitta något att äta på marken.

Nu är alla våra kläder djungelfuktiga, även de som ligger i packningen. Så vi längtar verkligen efter lite sol och värme. Vilket faktiskt väntar runt hörnet. Följ med oss på ett skutt ut i paradset!