Resor med V

Kuba

"Jag tror att vi kan vinna det här!"

Sierra Maestra del 1

Nästa destination är staden Bayamo på tröskeln till den mäktiga bergskedjan Sierra Maestra. En stad ungefär av Malmös storlek som under 1700- och 1800-talen levde gott på smuggling. Några vackra torg finns här, och man kan få en vacker utsikt över den en gång mäktiga Cauto-floden, nu ganska igenslammad.

Men vi ska vidare söderut, upp i bergen på vägar som blir allt smalare, slingrigare och skumpigare. Bartolomé Maso är det sista större samhälle vi passerar, sen kommer till byn Santo Domingo. Där tar vägen slut mitt i urskogen.

Fast egentligen är den inte helt slut. En avtagsväg leder upp till entrén till nationalparken Sierra Maestra. Och en liten stig på vänster hand leder över en nästan uttorkad flodfåra till några små hus på andra sidan. Vi är framme vid Casa Sierra Maestra som ska bli vårt hem under några dagar.

Det är ett casa particular med väldigt enkel standard. Ett rum med bruna plywoodväggar, en säng och inte mycket mer *). Men vad gör det när man har en så fantastisk omgivning och en så exceptionellt vänlig och hjälpsam värdshusvärd som Ulises? Och en så suverän kock som hans hustru Eva?

För att nå det vi verkligen kommit hit för knallar vi upp till grindarna vid nationalparken och väntar på en guide och en transport. För vi ska högt upp i bergen och gå en hyfsat lång vandring över bergskammar och genom bäckraviner till La Commendancia de la Plata, revolutionärernas basläger under åren före Batistas fall. Lägret består av ett flertal små hyddor och ligger väl dolt under höga träd och buskage. Högst upp låg radiostationen Radio Rebelde som sände ut revolutionärernas budskap till hela landet. Radiosändningarna var viktiga för att mobilisera befolkningen inför revolutionen. 

HÖGKVARTERET
VÅR GUIDE JULIO
HÖGKVARTERET MED ETT SVENSKT KYLSKÅP

Batistas flyg sökte igenom bergen men lyckades aldrig hitta lägret, så avsides låg det. Idag finns det mesta kvar, bl a Fidels hus som också var mötesrum för högsta befälen. Det rummet hade en sinnrik konstruktion där man kunde fälla upp hela väggen om en överraskande attack skulle ske och man behövde en snabb flyktväg.

"DÅ KUNDE DOM FLY ÅT DET HÅLLET!"
LÄKARHYDDAN, HÄR BEHANDLADE CHE PATIENTER FRÅN TRAKTEN

De otillgängliga bergen i Sierra Maestra var alltså ett idealiskt gömställe för Fidel och hans män. Men det hade börjat rent katastrofalt med de 82 rebeller som skeppades över från Mexiko på motorbåten Granma. De hamnade i träskmarker, upptäcktes nästan omedelbart av Batistas flyg som bombade allt som rörde sig. Till slut lyckades 13 överlevare hitta varann i Sierra Maestra. Fidel inspekterade sin härjade skara och utbrast entusiastiskt: “Jag tror att vi kan vinna det här!”

REBELLERNA SKREV HEMLIGA MEDDELANDEN PÅ BLAD
SIERRA MAESTRA

Från en utsiktspunkt i de höga bergen ser vi Pico Turquino, Kubas högsta berg, 1 975 meter över havet. Det kallas ibland Pico Sueco, alltså Svensktoppen, eftersom det var den svenske botanisten Erik Ekman som först besteg berget 1922. På en informationstavla beskrivs Ekmans bragd och man ser också nere till höger ett gammalt foto på vilda-västern-hotellet i svenskbyn Bayate där Erik Ekman bodde och utgick ifrån vid sina strapatser.

När vi kommer hem till vårt guesthouse bjuder Ulises på öl och vi slår oss ner i två gungstolar på verandan. Gungstolar är förresten förmodligen den vanligaste möbeln i kubanska hem. Vi gungar lojt och läppjar på våra öl när ett åskväder plötsligt drar in. Åskknallarna låter som bombexplosioner när de kastas mellan bergväggarna och regnet forsar ner som under ett vattenfall. Men det varar inte länge, efter en halvtimme är solen tillbaka.

Tryck på knappen här nedan och läs om fortsättningen på äventyret i Sierra Maestra, då vi utforskar omgivningarna på hästrygg, uthärdar tropiska skyfall och badar i klara bergsvatten!

*) Idag har Ulises byggt ett betydligt mer bastant hus för sina gäster. Och broarna över floden är också förstärkta!

Lämna en kommentar