Resor med V

Bangkok

Med huvudet i lejonets gap

Bangkok del 1

Vi tillhör den minoritet som aldrig har varit i Thailand. De stora turiststråken har aldrig lockat oss. Men nu blev Bangkok en inledande förlängd stop-over på vår resa genom Korea, Vietnam och Kambodja. För många västerlänningar är ju Bangkok hubben som man reser till för att sedan fortsätta till någon av badorterna vid kusten. Därför blir kontakten med denna jättestad lätt lite ytlig och tillfällig.

DEMOKRATIMONUMENTET.

Vi visste ganska lite om Bangkok, eftersom vi som sagt aldrig varit lockade av Thailandssemester, men vi hade en aning om att stadsdelen Khaosan var ett centrum med många restauranger och barer. Så vi kompromissade och valde ett hotell mitt emellan Khaosan och det UNESCO-märkta utflyktsmålet Royal Palace.

FÖRSTA MORGONEN: SKYFALL.
KVALL I KHAOSAN
NATT I KHAOSAN

Vi kan också slå fast en sak genast: Khaosan ska man helst hålla sig borta ifrån. Horder av västerlänningar i flip-flops dräller omkring där med irrande blick men utan mål. Alla blir ständigt antastade av restaurangernas inkastare och många ställen spelar musik med en ljudnivå som får hela gatan att skallra. Det är dyrt, trångt och platt och luften stinker av haschrök, särskilt under kvällstid när kvällsmarknaden öppnar.

I stället går vi åt andra hållet, söderut förbi parken Sanam Luang. När vi börjar se tempeltaken i Royal Palace har vi ett annat ganska litet tempel på vår vänstra sida, och där är det fullt av folk. Det är ett. ganska berömt tempel som heter ”City Pillar Shrine” och människorna här ber och bär fram offer, smörjer buddhabilder med olja och virar färgade tygstycken runt statyer av lotusblommor. Det är som en folkfest.

På en gräsmatta bredvid står stora kanoner uppställda, ”Old Big Gun Museum”. Då är vi framme vid Royal Palace, men tyvärr på baksidan. Så vi går runt, förbi långa murar. Hela tiden surrar tuk-tuk-förare runt oss och frågar om vi inte ska åka med dem i stället. När vi vänligt avböjer undrar de vart vi ska. När vi berättar det synar de oss med bistra miner. ”Så där kan ni inte gå in” säger de och har synpunkter på våra sandaler. ”Då släpper de inte in er!” Och några säger ”palatset är inte öppet idag!”

BILDER AV KUNGAPARET FINNS ÖVERALLT I STAN. OBS DOCKAN MED PLASTGEVÄRET INTILL.

Men vi har förstått att det där är bara snack.  Av någon oklar anledning försöker en del personer, ofta äldre män vilseleda turisterna här. Vi hittar så småningom ingången till palatset och hinner in i god tid innan de stänger. I sandaler och halvånga byxor. Men axlarna måste vara täckta, på oss båda.

Palatsets gårdar är belamrade av sirliga och ganska dramatiska stupas och statyer. Bistra väktare, atletiska brahminer, elefanter, grisar, krokodiler och lejon. Till och med en mustaschprydd man i engelsk uniform. En gigantisk liggande Buddha och en skalenlig modell av tempelområdet Angkor Vat i Kambodja, som det en gång såg ut. Mycket guld och mosaiker. Och en levande ekorre.

I nästa avsnitt besöker i en flytande marknad och en annan marknad som förvandlar sig till järnväg när det behövs.