Asien

Afrika

Amerika

Europa

Städer

Edit Template

teman

upplevelser

öar

Edit Template

Vilka är vi?

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och har tidigare varit journalist på Sveriges Radio och SVT, men är numera glad pensionär. Och ”V” som jag reser med är min älskade hustru och bästa tänkbara ressällskap, Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och se annorlunda miljöer och folk. I flera år har vi nu rest omkring i Asien, Afrika och Latinamerika, och såklart också i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen i dessa upptäcktsfärder.

Ibland hamnar vi i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men ibland också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller Goas sandstränder. Allt ni möter i bloggen är vad vi sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt – varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi – resa rätt ut i den vida världen. Hoppas ni vill följa med!

PS. På aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, städer och människor.

Vill ni komma i kontakt med oss? Maila till:

info@resormedv.se

Edit Template

Fler resultat…

Resor med V

Indonesien

Resor med V

Indonesien

tillbaka

Edit Template

nästa

Edit Template

Från pirathamn till paradisö

Labuan Bajo – Angel Island

Nu börjar den sista spännande fasen i vår Indonesien-resa. Vi ska besöka den östliga och gröna ön Flores, dit turisterna knappt hittat än. Ön är väl mest känd för de arkeologiska fynden av en väldigt småvuxen människa som tros ha levt här fram till för bara 20 000 år sen. Hobbitmänniska har den kallats.

Vi landar i hamnstaden Labuanbajo som vi verkligen gillar. Ett skönt kaotiskt ställe som andas liv och rörelse. Lite piratkänsla får vi här, troligen för att så mycket är koncentrerat till hamnen som öppnar sig mot ett klarblått hav. Bukten är proppfull av båtar, flera rätt stora och moderna, andra ganska primitiva. De flesta fraktar ut dykare till några av Indonesiens bästa dykplatser och på bryggorna rör sig många unga västerländska dykare och anställda på dykfirmorna.

Efter ett snabbt besök på Labuanbajos rena och fina sjukhus för kontroll och omplåstring av V:s handled checkar vi in på vårt hotell där vi bor i ena änden av en låg länga mot en innergård. På morgonen serveras frukosten på uteplatsen bland buskar och blommor och fåglar. Sedan strövar vi omkring och tittar på fiskmarknaden, fruktförsäljarna och det alltid pågående hektiska hamnlivet.

På kvällen dukas enorma långbord upp på kajen, gaslampor tänds och grillarna dras igång. Nu verkar hela stan vara på plats för att mumsa på de pinfärska nygrillade fiskarna som ligger utställda vid varje ingång, som en slags konkret meny. Och grillmästarna här är inte blyga, de fläktar glöden så intensivt med pappskivor att grillröken växer till en stickig dimma som sprids över hela kajen.

Själva går vi på dykarhänget Mediterraneo, där är det precis lika uppsluppet som på en krog i Trastevere i Rom. Kyparna springer, snacket är högljutt och gäster kommer och går hela tiden.

Nästa morgon står vi på kajen och väntar på en båt som ska ta oss ut till Komodo nationalpark, väster om Flores. Den består av några öar där man bland annat kan se den imponerande och skräckinjagande jätteödlan komodovaranen. Och på ön Rinca möter vi flera av dessa imponerande stora reptiler. Den säkraste spaningsplatsen är vid parkvakternas kök, för där ligger många varaner, ditlockade av matdoften. Man ska ha ett visst säkerhetsavstånd till dem, för det är farliga rackare med ett bett som kan döda. Parkvakterna är bara beväpnade med en enkel grenklyka.

RINCA ISLAND

På vägen hem stannar vi till vid en pytteliten ö med en härlig vit sandstrand, och jag passar på att snorkla lite. Men till min förskräckelse råkar jag ut för ett gäng aggressiva fiskar som biter mig. Se själva här:

And the day after that we are once again waiting on the jetty, this time with our trusty backpacks. A boat carries us out west from Labuanbajo to a small island called Palau Bidari, or Angel Island for tourists. It’s a tiny little island with only an Eco Resort and nothing else. This will be our home for the next five days, days we will never forget. It may well be the most beautiful, friendly and most idyllic place we have ever visited!

Here’s a short clip from the boat ride to Angel Island, with a long canoe-like boat equippet with double (but not synched) outboard motors:

Angel Island Eco Resort består av tre delar: En centralbyggnad där alla mål serveras, en park där solida och vackra stenbungalows är utplacerade utan insyn från varandra och en härlig halvmåneformad sandstrand med bra snorkling en bit ut i vattnet. Det är en sliten kliché men detta är så nära paradiset man kan komma.

Angel Island-resorten startades av ett dykarpar från Skottland, men drivs av indonesier med den allra högsta omtanken om sina gäster. Maten får man välja från en generös meny och köket är otroligt proffsigt med både indonesiska rätter och mat från andra kulturer. Dessutom är det någon i köksgänget som är expert på att göra goda Dry Martinis…

Dagarna på Angel Island är otroligt lättjefulla och bekymmersfria. Det är lågsäsong och inte många gäster. Varje morgon hälsar vi på en liten haj som är inne ända vid strandkanten och letar efter mat. Vi går promenader på ön, badar, snorklar, äter, läser. Laddar batterierna.

ANGEL ISLAND, SATELLITBILD. VÅR STRAND ÄR I NORDVÄST

Men även det bästa måste någon gång ta slut, och efter några fantastiska dagar på Angel Island är det dags för oss att dra vidare och utforska det inre av den gröna ön Flores. Följ med oss!

Asien

Afrika

Amerika

Europa

Städer

teman

upplevelser

öar

Vilka är vi?

Resor med V

Indonesien

Resor med V

Indonesien

Från pirathamn till paradisö

Labuan Bajo – Angel Island

About Cookies