Någon sa till oss att peruanerna har en lång historia med murar. Och nog häpnar man lite när man går runt i Limas stadsdelar, t ex turisttäta Miraflores, där tomterna ut mot gatan nästan alltid består av en hög mur eller ett högt staket med vassa piggar upptill. Och hustaken kantas av elstängsel som definitivt inte är till för att hålla korna inne. Företag som tillverkar säkerhetsutrustning och inbrottsskydd måtte leva livets glada dagar här. Alla, precis alla verkar ha nån form av det installerat.

Ibland räcker inte ens det för att dämpa rädslan. På 80-talet växte Lima över alla bräddar och överklassen som tidigare befolkat centrum kände sig inte längre trygg där. De byggde sina nya hus i nya förorter, problemet var bara att dessa ibland hamnade intill de kåkstäder som omger hela stan. Det estetiska problemet hanterades så att man helt sonika byggde höga murar runt sina fina kvarter, murar som än idag står kvar som kilometerlånga klassavskiljare mellan slummen och lyxen.

Detta är en av de tidigaste, den byggdes i slutet av 1980-talet av invånarna i det ”fina Los Casuarinas som skydd mot den enorma kåkstaden Pamplona Alta.