Resor med V
Tanzania
Slavhandel och förrymda prinsessor
Zanzibar, Stonetown del 1
Efter tre dagars safari återvänder vi till Arusha, men åker nu direkt till flygplatsen. Nu ska vi ta oss till Zanzibar, ön som en gång tillhörde en arabisk sultan, där det hölls slavmarknader och odlades kryddor som såldes till hela världen. Vi flyger med ett pyttelitet plan till huvudstaden Stonetown där husen är bländande vita, dörrarna rikt utsmyckade och gatorna extremt trånga och labyrintiska.
Vi börjar med slaveriet. Att fånga och sälja afrikaner som slavar var inget som bara européer höll på med. Arabiska köpmän höll slavmarknad i Stonetown i flera hundra år, slaveriet här förbjöds först 1897. En kristen kyrka ligger idag på platsen för själva marknaden men den ruskiga källare där slavarna hölls fångna finns kvar än idag. I kyrkans trädgård ser vi ett gripande monument till minne av den grymma hanteringen. En svensk konstnär, Clara Sörnäs, har skapat det.
Efter den ganska omskakande upplevelsen av denna fängelsehåla kommer vi upp i ljuset igen och vandrar runt i stan. Och vi börjar med att besöka den totalt kaotiska marknaden som inte ligger så långt ifrån platsen där man köpte och sålde slavarna.
Vi fortsätter genom de trånga gränderna till sultanens palats. Här får vi ta del av den märkliga och gripande historien om prinsessan Salme, sultanens dotter med en tjerkessisk konkubin. Som 19 år gammal träffade och förälskade sig i en tysk affärsman.
Detta hände i mitten av 1800-talet och när prinsessan upptäckte att hon var gravid flydde hon ut ur landet, återförenades så småningom med affärsmannen och slog sig ner i Tyskland som frau Emily Ruete. Hon skrev senare en bok om sitt liv, ”Memoiren einer Arabischen Prinzessin aus Sansibar”, för att få ihop pengar sedan affärsmannen tragiskt omkommit i en trafikolycka.
I Stonetown finns också ett gammalt arabiskt fort men det är inte mycket att se. Och ett berömt palats kallat House of Wonders som är stängt för renovering när vi är där. Så vi strosar vidare längs hamnen, avböjer vänligt men bestämt alla souvernirförsäljares lockrop och slår oss ned i ett litet vattenhål i en trädgård med skugga.
Är det någonting som Stonetown är berömt för så är det alla vackert utsirade dörrar… Här är ett urval:
