Resor med V

Peru & Ecuador

Så hälsar man solen välkommen

Cusco del 2

Dagen därpå går vi upp alldeles för tidigt. Men vi gör det för att vara med om årets största högtid i Cusco. Eftersom vi är på södra halvklotet infaller vintersolståndet den 21 juni då vi har sommarsolståndet. Och vintersolståndet var för Inkas Inti Raymi, den religiösa högtid då man hälsade solen välkommen tillbaka. 

Och vad har det med denna dag att göra, den 24 juni? Jo här kommer det fiffiga i kråksången. 24 juni hölls tidigare en katolsk helgonhögtid i Peru. Men redan på 1940-talet bestämde borgmästaren i Cusco att Inkas gamla solhälsning skulle återinföras som manifest för den nyvaknade stolthet över sitt ursprung som spanjorerna i århundraden hade förvägrat folket. Så borgmästaren gjorde som conquistadorerna hade gjort, snodde den 24 juni för att fira Cuscos födelsedag med en pånyttfödd Inka-högtid.

”Ett spänt lugn återvänder”

Idag är det nästan ingen i Cusco som bryr sig om det där katolska helgonet. Men hela byn är på fötter för att se den påkostade show som staden bjuder på. Det börjar på Korikancha, platsen för inkas stoltempel som nu är en stor men ojämn grämatta i närheten av centrum med enstaka stenar liksom slumpvis utplacerade.

Vi är där två timmar innan det börjar för att få en bra plats. När det börjar närma sig starten är det smockfullt bakom oss och det uppstår bråk om de få plastpallar som fortfarande är lediga. Polis strömmar till för att skilja de stridande åt. Ett spänt lugn återvänder.

Så plötsligt ljuder trummor och flöjter och från sluttningen mitt emot oss springdansar människor klädda i olika färgrika indianska dräkter ner mot planen som en aldrig sinande människoflod. Det måste vara flera hundra personer som utför en komplicerad rutin av dans på långa led, snurrande dans, ringar och språngmarscher. Allt medan trummor dundrar fram eggande rytmer och flöjter piper och tjuter. På en mur precis bakom planen står fyra personer och blåser i gigantiska snäckor. Det ihåligt vinande ljud som uppstår ansåg de spanska ockupanterna som så farligt att det förbjöds på 1700-talet. 

I nära en timme pågår denna gigantiska gruppdans och mäktigast att se är de dansare som har höga fjäderbuskar på huvudet och de som är halvnakna och spjutförsedda. Dräkterna hänvisar till det gigantiska inkarikets fyra delar – havskusten, djungeln, bergen och öknen. I den ursprungliga Inti Raymi samlades krigare som kommit vandrande från rikets alla hörn till Cusco, Inkas huvudstad. 

Sist dyker Inkan, kungen själv upp och hälsar solen med höjda armar. Han säger något med allvarlig röst men det är på quetchua, inkaspråket så vi kan bara gissa oss till innehållet. Det är troligen nåt religiöst. I den ursprungliga inkaceremonin var han sannolikt omtöcknad av hallucinogena droger så där svamlades det nog rejält.

Här ser du fler bilder från den färgsprakande festen:

Nu avslutas första delen av Inti Raymi-firandet, Och för att se fortsättningen av denna Inka-ritual tar vi oss uppför en av de branta bergssidorna, där solen tinar upp våra stelfrusna lemmar. 

Lämna en kommentar

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och jag har tidigare jobbat som journalist mm på SR och SVT. Och "V" som jag reser med är min älskade hustru Veronica, journalist och fotograf.

Vår favoritsysselsättning är att resa runt i världen och se andra kulturer och samhällen. I flera år har vi äventyrat i Asien, Afrika och Latinamerika, och även naturligtvis i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen, och hoppas att ni vill följa med oss!

PS. På sajten aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, samhällen och människor.
Resebloggar finns det gott om men vi har en lite annan tanke med våra berättelser. Vi vill främst beskriva våra upplevelser av udda platser, människorna vi möter och miljöer som är rätt annorlunda mot vad vi möter hemma.

Därför hamnar vi ibland i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller sandstränderna i Goa. Allt sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt - varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi - resa rätt ut i den vida världen.

Jag heter Lars Aldman och har bl a jobbat som journalist mm på SR och SVT.  Och "V" som jag reser med är min älskade hustru Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och uppleva andra kulturer. I flera år har vi rest omkring i världens fyra hörn och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen på dessa upptäcktsfärder. Hoppas ni vill följa med!

Hej!

Vår senaste resa gick till Albanien där vi under tre veckor upplevde detta okända men så spännande och vackra land. Från de hisnande höga bergen i norr, de gamla städerna och de djupa floddalarna i landets mitt, till de långa stränderna med sitt klara vatten i söder. Klicka på Albanien och läs om landets dramatiska historia och dess vänliga och gästfria invånare.

NYTT!

There's now a new addition to the blog, about our trip to Albania. During three weeks we traveled up and down this unknown but beautiful country. From the high mountains in the north to the ancient towns and the deep valleys inland, to the sandy beaches and the clear green water in the south. Click on Albania in the map and read about its dramatic history and kind and hospitable people.

NEW!
I'm Lars Aldman from Sweden. I worked for many years at the Swedish National TV and Radio, but now my main interest is traveling around the world with "V", my lovely wife Veronica, who is a freelance journalist and photographer.
For the last ten years we have traveled through Asia, Africa, Latin America, and Europe. We love to experience different cultures and societies and we hope you'll join us!