Edit Template
Edit Template

Vilka är vi?

Jag som gör den här resebloggen heter Lars Aldman och har tidigare varit journalist på Sveriges Radio och SVT, men är numera glad pensionär. Och ”V” som jag reser med är min älskade hustru och bästa tänkbara ressällskap, Veronica, som också är journalist och fotograf. Vi älskar att resa och se annorlunda miljöer och folk. I flera år har vi nu rest omkring i Asien, Afrika och Latinamerika, och såklart också i Europa. Och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter och glädjeämnen i dessa upptäcktsfärder.

Ibland hamnar vi i avlägsna indianbyar i Guatemalas berg eller bland andetroende bybor på en ö i Indonesien. Men ibland också på mer kända platser som Machu Picchu i Peru eller Goas sandstränder. Allt ni möter i bloggen är vad vi sett genom våra ögon och kameror.

Den som vill ha restips får också sitt – varje resmål har en avdelning med sånt vi kan rekommendera. Eller undvika. Vårt fokus är framför allt att sporra er läsare att göra som vi – resa rätt ut i den vida världen. Hoppas ni vill följa med!

PS. På aldmangallery.com hittar ni mina bilder från både när och (mest) fjärran. Djur, natur, städer och människor.

Vill ni komma i kontakt med oss? Maila till:

info@resormedv.se

Edit Template

Fler resultat…

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors
Search in pages

Resor med V

Indonesien

Resor med V

LR-1010108Lismal

Indonesien

Edit Template
Edit Template

Morsarv och spetsiga tak

Bukittingi

V har tagit reda på att det finns en gammal kultur med drag av matriarkat inte så långt ifrån där vi är, kring staden Bukittinggi, som omges av vulkaner. Det är en ganska charmlös och slamrig stad nästan helt utan restauranger men med en mängd moskéer. Vid bönetimmen utbryter en osannolik kakafoni när varje böneutropare försöker överrösta och överglänsa de andra. Fåglarna blir upplivade och vill också vara med.

Du kan höra här hur det låter, klicka på pilen till vänster.

Och så här reste vi till Bukittinggi:

Men det mest speciella här är Minangkabao, den kultur vi vill undersöka. Man känner igen den på hustaken som finns framför allt på äldre byggnader där taket vid gavlarna är utdraget till långa spetsar. De ska symbolisera kons horn, får vi veta.

TYPISKT MINANGKABAO-TAK
TILL OCH MED STADSPORTEN HAR ETT MINANGKABAO-TAK

Det som gör Minangkabao-kulturen så speciell är det som kallas ”matrilinjäritet”, vilket betyder att familjens egendom ägs av modern och ärvs enbart av döttrarna. Vi träffar Yefri som förklarar hur det här fungerar. Familjens pojkar ärver ingenting. De ogifta männen tvingas flytta när modern dör och dotterns familj övertar huset och jordbruksmarken. I de släktträd vi ser i husen finns bara kvinnonamn. Männen räknas inte.

Men, säger Yefri med ett småleende, de som bestämmer i samhället, det är fortfarande männen. ”Men kvinnorna brukar sitta bredvid och viska sina råd vid viktiga beslut”.

När vi hälsar på är det dags för Idul Fitri, den fest som avslutar fastemånaden Ramadan. Släkten har kommit på besök för att äta och skvallra, på gott och ont. I det lilla köket lagas mat till 42 personer och Yefri dukar på golvet med bananblad.

PS: Du kan läsa V:s reportage om kvinnorna i Bukittinggi här!

Nästa etappmål är djungeln, och förhoppningsvis ett möte med orangutanger. Följ med oss!