Resor med V
Tanzania
Det är vi mot masajerna
Safari del 1, Lake Manyara
Från Dar es Salaam tar vi oss norrut till Arusha. Staden är utgångpunkt för safariresor till Serengeti och Ngoro-Ngoro och det är just precis dit vi ska. Själva staden Arusha känns sliten och inte särskilt gästvänlig. Så vi tar bara en kort promenad upp till den jättebyggnad som innehåller den speciella FN-domstol som behandlar brott begångna under inbördeskriget i Rwanda.
I Arusha möter vi också Daniel som blir vår guide under fyra dagars safari. En stor och vänlig man och en otroligt duktig viltspårare. Vi åker dessa dagar i en Toyota Landcruiser så det är gott om benutrymme. Taket går att lyfta så vi kan stå upp och kolla i kikare eller fota utan att behöva lämna bilen. Vilket är praktiskt om man råkar hamna i närheten av lejon och leoparder…
På väg till den första nationalparken hälsar vi på i en masajby där vi får lära oss det mesta om detta högresta folk som traditionellt följt sina stora hjordar av kor och andra betesdjur hundratals mil över kontinenten för att hitta färskt gräs. Deras by består av små runda lerhus, de har alla röd-, blå- eller grönrutiga mantlar och varje man har alltid en käpp i handen. Kvinnorna har pärldekorerade kragar och ofta iögonfallande stora örhängen. Masajer är kända för sina höga hopp ”på stället”, en sport de framgångsrikt utmanar oss i.
Vi far vidare till Lake Manyara, en mindre nationalpark där vi ganska omgående möter gröna markattor, blå markatta, elefanter, giraffer och zebror. Och till vår stora glädje även klipphyrax, ett bäverliknande djur vi sett förr, men långt härifrån. I Israel, i ökenkibbutzen Ein Gedi vid Röda Havet. Hyraxen är märkligt nog närmast släkt med elefanten och sägs vara vanlig över hela Afrika och mindre Asien. Men allvarligt talat, när såg ni en hyrax senast?
Vi övernattar i Lake Manyara Wildlife Lodge, ett tjusigt hotell med spektakulärt läge på en höjd med milsvid utsikt över sjön. Men vi är nästan ensamma där. Ett par äldre engelska damer och så vi, sen är det inte fler. Det är nästan lite spöklikt att röra sig i de tomma lokalerna. Men på en balkong precis där utsikten är som bäst får vi i alla fall varsin öl serverad.
