Resor med V

Wien

Konst, antikviteter och skräp

Wien del 2

Österrike var fiendeland för de segrande allierade i andra världskrigets slutskede, och liksom Tyskland kom Österrike efter krigsslutet att styras av de fyra länderna tillsammans. Ett av dem var ju Sovjetunionen, och de byggde sin vana trogen ett självförhärligande segermonument i centrala Wien. Det är en vid båge av sten som pryds av soldatfigurer. Idag känns det bra att en mur bakom monumentet målats i Ukrainas färger, och faktiskt har även en del av de kransar som lagts på monumentets sockel blå-gula band.

Några metrostationer utanför gamla staden hittar vi det praktfulla slottet Belvedere som tidigare bland annat var hem för ärkehertigen Franz Ferdinand. Han som skulle bli ny kejsare men blev skjuten i Sarajevo, händelsen som inledde första världskriget. Numera är slottet ett konstmuseum där den stora dragaren är österrikaren Gustav Klimt och hans världsberömda målning ”Kyssen”.

Egentligen är Belvedere två slott med en väldigt avancerad plantering i mitten. Vi besöker det övre där det i slottets många salar finns konst av alla slag, även tavlor av Edvard Munch liksom det berömda jätteporträttet av Napoleon till häst. Personligen blev jag allra mest tagen av Klimts elev och landsman Egon Schieles expressiva målningar med knotiga och råa människofigurer.

SLOTTSTRÄDGÅRDEN

Wiens centrum känns som vi nämnt lite konserverat, man ser väldigt få moderna inslag i stadsbilden. Men å andra sidan finns här också några av Europas mest udda byggnader. Den österrikiske modernisten Hundertwasser fick fria händer att formge ett hus i Wien och hans naivistiska idéer flödar nu fritt på fasaderna. Ett av hans motton var: ”En rak linje är gudlös”. Alldeles i närheten av detta ”Hundertwasserhaus” ligger ett riktigt bra museum med hans livsverk.

Och i närheten av Naschmarkt, Wiens stora matmarknad, hittar vi Majolikenhaus, även det med en fantasifullt böljande fasad.

Att gå en tur genom marknadsplatsen Naschmarkt är en fest för alla sinnen. Där finns all slags mat att köpa och också bra restauranger att slå sig ner på. Proppfullt med folk och ett spännande utbud av rökta korvar och färska matbröd, grönsaker och godis och fult porslin. Där hittar vi en man som säljer balsamico gjord på äpplen och smaksatt med alla möjliga tillsatser. Banan, melon och persika. Vätskan tankas med slang ur stora glasdamejeanner. Lunch i mellanösternstil intar vi på utmärkta Neni am Naschmarkt.

När vi nu är inne på ämnet man kan vi ju passa på att berätta  att man inte behöver gå långt för att få en wienerschnitzel serverad. Alla, precis alla restauranger har det. Vi åt vår på Lugeck, och den var perfekt. Men mer spännande rätter hittade vi förutom på Palmenhaus på Buxbaum. Och en ljuvlig Hot Pot fick vi på Mama Liu & sons. Wien har ett par krogar med Michelinstjärna men där måste man boka flera veckor i förväg, Så där fick vi ingen plats den här gången.

Går man igenom hela Naschmarkt hamnar man i en stor loppmarknad. Den är det många som besöker för att fynda gamla LP-skivor. Men här finns massor av annat skräp också, en del mer intressant än annat. Till exempel ramlar vi på en jättevacker mekanisk speldosa, Symphonion, av tysk tillverkning och med flera skivor till. Detta är alltså föregångaren till grammofonen, fast den fortfarande låter och funkar som en speldosa. På internetauktioner säljs sådana här pjäser för flera tusen kronor.

Efter alla konstmuseer är vi lite trötta i benen, så nu väljer vi att besöka ett väldigt speciellt och udda museum. Några eldsjälar har samlat på sig så mycket de kan av allt som har med den episka filmen ”Den tredje mannen” att göra. Filmaffischer i hundratals, manusblad, brev, historier kring inspelningen i Wien och om skådespelarna. Och förklaringen till varför filmen fick ett helt annat slut i USA än i Europa. Dessutom är ett helt rum ägnat åt att grundligt beskriva läget i Wien före och under andra världskriget, det kaotiska politiska spelet och förstörelsen som bildar bakgrund till det som utspelas i filmen. Som förresten också kan köpas i museet.